Lagen om den officiella statistiken reglerar vilka uppgifter som företag, kommuner och myndigheter behöver rapportera till Statistiska centralbyrån (SCB) och andra berörda myndigheter. För en lönekonsult innebär detta ansvar för att säkerställa korrekt, säker och i tid inlämnad rapportering av löne- och personaluppgifter.
Som lönekonsult måste du hantera flera olika rapporteringsskyldigheter kopplade till den officiella statistiken. Nedan listas de mest relevanta rapporterna:
Konjunkturlönestatistiken belyser lönenivån och dess förändring över tid och används främst som underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. skr.se+2scb.se+2mi.se+2
Undersökningens uppdelning:
Konjunkturlönestatistiken består av fyra separata undersökningar:scb.se
Primärkommunal sektorscb.se
Landstingskommunal sektorscb.se+1mi.se+1
Statlig sektormi.se+4scb.se+4mi.se+4
Privat sektormi.se
Statistiken inom den offentliga sektorn baseras på totalundersökningar, medan statistiken inom den privata sektorn baseras på en urvalsundersökning. Urvalet sker genom ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (OSU), där stratifieringen görs genom korsklassificering av näringsgren (SNI) och företagsstorlek (antal anställda). scb.se
Variabler:
Variabelinnehållet skiljer sig åt beroende på sektor, men följande variabler finns huvudsakligen i de olika löneregistren:scb.se
Lön (olika lönebegrepp beroende på sektor)
Retroaktiva lönermi.se+2scb.se+2mi.se+2
Mer information och statistikpubliceringar finns under respektive undersöknings sida:scb.se
Specialbearbetningar och mikrodata:
Det är möjligt att på uppdragsbasis låta SCB göra specialbearbetningar av konjunkturlönestatistiken. Man kan också, efter särskild sekretessprövning, få tillgång till avidentifierad mikrodata för egna bearbetningar i forskningssyfte. scb.se
Lönestrukturstatistik för privat sektor (SLP) är en årlig undersökning som syftar till att belysa löneförhållanden inom den privata arbetsmarknaden. Statistiken används av arbetsmarknadens parter, statliga och regionala organ, företag, forskare, massmedia och enskilda personer.scb.se
Rapportering:
Vem ska rapportera? Privata arbetsgivare med minst 5 anställda.
Vad ska rapporteras? Individuella löneuppgifter per anställd, inklusive:
SSYK-kod (Standard för svensk yrkesklassificering)
Sysselsättningsgrad och anställningsform
Lönebelopp och eventuella förmåner
Hur lämnas uppgifterna? Via webblankett eller fil. Instruktioner och mallar finns tillgängliga på SCB:s webbplats.
När ska uppgifterna lämnas? Informationsbrev med inloggningsuppgifter skickas ut vecka 41, och sista insändningsdag är 4 november 2024.
Viktiga länkar:
Instruktion för löneredovisning: Instruktion för löneredovisning (pdf)
Postbeskrivning för fillämning: Postbeskrivning för fillämning (pdf)
Excelmall för SLP: Excelmall SLP (xlsx)
Vanliga frågor:
Vad är ett CFAR-nummer? Varje arbetsställe har ett unikt 8-siffrigt CFAR-nummer tilldelat av SCB. Det används för att identifiera arbetsställen i statistiken. Du kan söka efter CFAR-nummer här: Sökfunktion för CFAR-nummer
Hur beräknas arbetade timmar om de inte finns registrerade i lönesystemet? Multiplicera den överenskomna veckoarbetstiden med antal veckor under september. Lägg till eventuell övertid/mertid och dra ifrån frånvaro som sjukdom eller semester.
Juridisk information:
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistiken (2001:99). Statistiken regleras även av förordningen (2001:100) om den officiella statistiken och av Medlingsinstitutets föreskrifter (SCB-FS 2022:06). Uppgifterna som lämnas skyddas enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
För mer detaljerad information och för att lämna uppgifter, besök SCB:s sida om Lönestrukturstatistik för privat sektor (SLP):
Undersökningen "Bonus och andra oregelbundna ersättningar" genomförs årligen av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Medlingsinstitutet. Syftet är att ge en heltäckande bild av arbetskostnaderna inom den privata sektorn genom att samla in uppgifter om bonusar och andra oregelbundna ersättningar. scb.se
Viktiga aspekter av undersökningen:
Innehåll: Undersökningen består av tre frågor. Om företaget inte har betalat ut några oregelbundna ersättningar behöver endast den första frågan besvaras. Om sådana ersättningar har betalats ut under 2023 ska även fråga 2 och 3 besvaras, där fråga 2 avser den procentuella fördelningen per kvartal och fråga 3 innebär att rapportera total summa per personnummer.
Exempel på oregelbundna ersättningar: Bonusar, trettonde och fjortonde månadslön, tantiem, gratifikationer, ackordsöverskott, provisioner, vinstandelar och optioner som löses in mot pengar. Aktieutdelningar, avgångsvederlag samt mötes- och styrelsearvoden ska inte inkluderas.
Rapportering: Uppgifter kan lämnas direkt i webblanketten eller via fil. För företag med många anställda rekommenderas filinlämning.
Tidsplan: Utskick sker den 9 augusti 2024, och sista insändningsdag är den 15 september 2024.
Vanliga frågor:
Varför krävs personnummer? Genom att samla in personnummer kan SCB matcha uppgifter med andra undersökningar, vilket minskar uppgiftslämnarbördan.
Ska sociala avgifter inkluderas? Nej, redovisa endast bruttosumman för varje anställds oregelbundna ersättningar.
Hur hanteras brutet räkenskapsår? Lämna uppgifter för ersättningar intjänade under 2023, oavsett räkenskapsår. Vid osäkerhet, kontakta SCB.
Kontaktinformation:
E-post: AM.ERS@scb.se
Telefon: 010-479 60 65
För mer detaljerad information och instruktioner, besök SCB:s sida om undersökningen:
Sjukfrånvaro under sjuklöneperioden (SuS) är en undersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) för att belysa sjukfrånvaron under de första 14 dagarna av en sjukperiod, då arbetsgivaren betalar sjuklön. Denna statistik bidrar, tillsammans med data från socialförsäkringssystemet, till en helhetsbild av sjukfrånvaroutvecklingen i Sverige.
Syfte: Undersökningen syftar till att ge en detaljerad bild av sjukfrånvaron under sjuklöneperioden, vilket är viktigt för att förstå och analysera mönster och trender i korttidssjukfrånvaro.
Uppgiftslämnare: Undersökningen omfattar både offentlig sektor och privata företag. Företag med fler än 199 anställda samt offentlig sektor totalundersöks och redovisar uppgifter kontinuerligt. Övriga företag väljs ut genom ett urval och deltar i undersökningen under en period av sex månader.
Rapportering: Arbetsgivare ska rapportera antalet sjukfall och sjukdagar under sjuklöneperioden. Det är viktigt att även inkludera dagen med karensavdrag, eftersom statistiken avser att belysa all frånvaro från arbetet på grund av sjukdom.
Tidsplan: Rapporteringen sker månadsvis enligt följande schema:
| Mätmånad | Sista svarsdag |
|---|---|
| Januari | 28 februari |
| Februari | 31 mars |
| Mars | 30 april |
| April | 31 maj |
| Maj | 30 juni |
| Juni | 31 juli |
| Juli | 31 augusti |
| Augusti | 30 september |
| September | 31 oktober |
| Oktober | 30 november |
| November | 31 december |
| December | 31 januari |
Vanliga frågor:
Vad gör jag om jag tappat bort mina inloggningsuppgifter? Kontakta SCB via e-post på sus@scb.se eller ring 010-479 60 65. Ange företagets organisationsnummer vid kontakt.
Varför ska dagen med karensavdrag räknas med? Dagen med karensavdrag ska alltid räknas med eftersom statistiken avser att belysa all frånvaro från arbetet på grund av sjukdom.forsakringskassan.se+1support.fortnox.se+1
Ska antalet ersättningsdagar räknas för enbart arbetsdagar eller inklusive lediga dagar? Sjuklöneperioden omfattar alla kalenderdagar under sjukperioden, medan ersättningsdagar specificerar de dagar den anställde skulle ha arbetat.
Om företaget inte har någon sjukskriven personal en månad, behöver vi ändå rapportera? Ja, om inga anställda varit sjuka under en viss månad ska detta ändå rapporteras.
Kontaktinformation: För ytterligare frågor eller information, kontakta SCB via e-post: sus@scb.se eller telefon: 010-479 60 65.
Genom att följa dessa riktlinjer bidrar arbetsgivare till en korrekt och heltäckande statistik över sjukfrånvaron i Sverige.
För en lönekonsult innebär dessa rapporteringskrav att: ✅ Datainsamling måste vara korrekt – Lönekonsulter måste säkerställa att företagets lönesystem och personalregister innehåller rätt uppgifter, såsom SSYK-koder, anställningsformer och ersättningar. ✅ Sekretess och dataskydd måste följas – Personuppgifter får inte användas på ett sätt som kan identifiera individer (följa GDPR och offentlighets- och sekretesslagen). ✅ Rapporteringsfrister måste hållas – Missad eller felaktig rapportering kan medföra påtryckningar från SCB eller andra myndigheter.
🚨 Om ett företag inte rapporterar inom deadline:
SCB kan skicka påminnelser och förelägganden.
Företaget kan missa insyn i lönestatistik, vilket kan påverka lönekartläggningar och kollektivavtalsförhandlingar.
Felaktig rapportering kan leda till snedvridna jämförelser och påverka branschstandarder.
Lönekonsulter spelar en central roll i att säkerställa att företag och organisationer uppfyller sina skyldigheter enligt Lagen om den officiella statistiken (2001:99). Genom att: ✔️ Hålla sig uppdaterad om vilka rapporter som krävs ✔️ Säkerställa korrekt data i lönesystemet ✔️ Följa GDPR och sekretesskrav kan lönekonsulter bidra till korrekt och rättvis lönestatistik som används av myndigheter, arbetsmarknadens parter och forskare.
🚀 Bra lönedata = bättre underlag för beslut om löner och arbetsvillkor i Sverige!